Presentation om Charlotte

Intervju med Otto   Liten släkthistoria   Skrönor och historier   De tio syskonen Wersäll

Presentation om Charlotte

 

Presentation om Charlotte

På mellanmötet på Haga slott i Enköping 2011 gjorde Peter Wersäll en mycket fin presentation om Charlotte Wersäll f.d. Lewenhaupts liv (1858 – 1924)

(Se under presentationen för kommentarer)

Kommentarer:

Bild 1
Charlotte Wersäll

Bild 2
Sverige på 1800-talet
I mitten av 1800–talet då Charlotte föddes var Sverige mycket fatting. Många utvandrade till Amerika pga svält och missväxt. Folkskolereformen kom 1842 och det dröjde innan den gav undervisning till alla barn. Man var beroende av vad man lärde sig i hemmen. Kyrkan hade ett enormt inflytande både som andlig förkunnare, som stadsmaktens representant, som folkbildare och även som socialtkitt. Husförhör förekom ända fram till sekelskiftet 1900. Utomkyrkliga sammankomster var strängt förbjudna och kunde straffas med landsförvisning.

Kvinnans ställning var starkt begränsad. Hon kunde söka tillstånd att bli myndig vid 25 år. Om hon sedan gifte sig blev hon på nytt omyndig och ställd under sin makes förmyndareskap.Detta gällde i Sverige fram till 1921. Först efter 1874 fick gifta kvinnor rätt att bestämma om sin egen inkomst. Under 1800-talet gick vi från jordbrukssamhälle till industrisamhälle, befolkningen ökade från 2 till 5 miljoner på 100 år. Kyrkans makt ersattes av politikens och folkrörelsernas.

Bild 3
Kort om ätten Lewenhaupt.
Släkten Lewenhaupt tillhör svensk uradel är en av Sveriges äldsta ätter och har nummer 2 i Riddarhuset. Det är en grevlig ätt men har gemensamt samband med den friherreliga ätten Lejonhuvud. Båda härstammar från 1569 och har funnits sedan adelskapet instiftades i Sverige vid erik den XIV kröning.

Bild 4-6
Ewa Charlotta Lewenhaupt föddes 12/5 1858 på Gäddeholms gård en mil utanför Västerås. Pappan Carl var underlöjtnant dog 1863 då Charlotte var 5 år, De andra syskonen var Gustav-Erik äldre brodern som senare kom att överta gården, Eric f 1849,Carl-Axel f 1853, Ulrika f 1856 och Reinhold Abraham f 1861. Charlotte var näst yngst i syskonskaran och den yngste brodern var bara 2 år när pappan dog i en förkylning efter en manöver.

När Pappan dog togs Geddeholm över av en förmyndare en nära släkting von Post och eftersom mamman var mycket upptagen även hon av göromål på Gäddeholm flyttade barnen till Farfar o Farmor Gösta Lewenhaupt och Eva f Cronstedt på Carlslund gård inne i Västerås.

Bild 7
Farfar Gösta Lewenhaupt var Godsägande greve och major i generalstaben och deltog i 1808 års krig mot Norge och satt i Norsk fångenskap. (Foto på Gösta och Ewa).Paul Petter Waldenström (grundare av missionförbundt) beskrev greveparet Gösta och Ewa på följande sätt.

Ewa var lagiskt sinnad, ganska stel och otillgänglig men med stort religiöst och socialt intresse hon har tillskrivits en ledande och styrande läggning med en praktisk klokskap och en nästan sinnlig glädje att giva. Men präglades också av en olycklig ungdom och sorgen över sina döda söner.

Gösta var en hjärtans evangelisk, from man, varm och innerlig, så att man genast kände sig dragen till honom. Jag vet icke om jag någonsin träffat en person med så vackert ärevördigt, patriarkaliskt utseende som hans. Han var litterärt och konstnärligt intresserad och hade många vänner bland skandinaviska författare sedan han en tid i Rom levt i konstnärskretsarna där. Gösta Lewenhaupt var också psalmdiktare. Han kompletterade sin hustru med sitt lugn, sin behärskning och saktmodighet. Han sägs ha varit utrustad med en god portion vänlighet och humor.

Bild 8-10
En gammaldags vidhjärtad gästfrihet var rådande i hemmet. Flera präster bodde på gården i perioder. De fick komma dit från Uppsala och äta upp sig, Carlslund hade en talrik betjäning och en nästan gränslös gästfrihet vilket innebar att det kunde vara upp till 20-30 personer vid middagsbordet. Det var personer av olika ”stånd och klasser, grevar och baroner, professorer och präster, studenter och skolynglingar, fruar, fröknar samt barn i olika åldrar.Släktingar, anförvanter till eleverna, grannar och en rad kända personer från tidens kulturella arbete och religiösa strider gästade Carlslund för längre eller kortare tid. På Carlslund trivdes odlat vett och förfinade världsmannamanér med sann frommhet och mänsklig godhet i ett hem rikligt prytt med konst och litteratur. Ofta hölls gudstjänster i hemmet trots att det stred mot konventikel plakatet. (Konventikelplakatet var en förordning från den 12 januari 1726 som förbjöd konventiklar (bönemöten i hemmen, med undantag för familjeandakter). Konventikelplakatet riktade sig närmast mot den pietistiska rörelsen, för att slå vakt om ”enhet i religionen” som enligt den tidens uppfattning var nödvändig för samhällets bestånd. Brott mot förordningen kunde resultera i stränga straff).

Bild 11
Fryxellska skolan, som domineras av den klassiska huvudbyggnaden, är inrymd i flera byggnader med klassrum, en nybyggd idrottshall, dansstudio, aula, bibliotek och vårt värdshus med matsal och kafeteria. De yngre eleverna har sin undervisning i Skepparbacksskolan och Mariabergsskolan. Allt omgivet av Mariaberget med spännande och varierande skolgårdsmiljö.
Fryxellska skolan, eller som den tidigare hette ”Westerås Högre Elementärläroverk för flickor”, invigdes 1902 efter att ha startat redan 50 år tidigare i andra lokaler. 1991 bildades Stiftelsen Fryx med avsikt att starta en fristående skola med musikklasser, senare utbyggd med dansprofil och en inriktning för närboende elever, C-inriktningen.

På gården/slottet bodde även Cecilia Fryxell som var lärarinna för den flickskola som grundades på gården på Ewa Lewenhaupts förslag då Västerås saknade flickskola för högre utbildning. Skolan startade 1852 och beskrevs av Västeråshistorikern Axel Johansson som ”ett av de djärvaste och framgångsrikaste företagen i vårt land, när det gäller skolundervisning för flickor”. Lärarinnorna inkvarterades tillsammans med flickor från andra delar av landet i huvudbyggnadens nedre våning, två elever och en lärarinna på varje rum.På nedre våningen låg också klassrummen medan greveparet residerade på övre våningen. När elevantalet ökade lät Lewenhaupt sommaren 1854 uppföra en fristående skolflygel som rymde skolsalar och sovrum för elever och lärarinnor. Ewa Lewenhaupt och Cecilia Fryxell hade ett gemensamt mål: att hos eleverna utveckla en levande, personlig kristendom. Till den pedagogiska uppgiften hörde samvaro med eleverna och att fostra dem. Cecilia sägs ha haft särskilt fin förmåga att på ett för tiden otvunget sätt ta sig an eleverna, inte minst de yngsta. Medan Cecilia Fryxell hade ansvaret för undervisningen och fostran skötte Ewa Lewenhaupt den praktiska sidan av verksamheten.

Sannolikt fick Charlotte och systern Ulrika sin utbildning här på Carlslund.

Bild 12
Här ser vi familjen Lewenhaupt samlad på skolverandan på Carlslund 1870 då Charlotte som vi ser här var 12år gammal. Det ser ut som de bar ngn form av skoluniform. Denna bilden är speciell för här har vi också Charlottes syskon med Här är äldre systern Ulla, äldsta brodern Erik och äldre brodern Carl Axel. Yngsta brodern Adam finns inte med på bilden.

Bild 13
Här har vi en närbild på den 12 åriga Charlotta i sin skoluniform. Trots sin manhaftighet så hade hon sinne för romantik så här skriver sonen Gustav om sin mor;
Ännu i sin ålders dagar kunde hon med strålande ögon berätta, hur far kommit till Geddeholm som kadett, när hon själv var endast nio år. Man lekte sista paret ut och hon stod i par med kadetten. Vid utropet rusade hon åt sidan bakom ett stort rosenbuskage med förföljaren, en föga eftertraktansvärd yngling, hack i häl och ingen möjlighet för kadetten att hinna runt. Katastrof syntes oundviklig. Men då kom Claes med ett väldigt språng rätt över rosensnåret. och därmed hoppade han rätt in i hennes hjärta för livet.

Bild 14
Charlotte och Claes gifte sig också mycket riktigt 1879 då Charlotte var 21 år och Claes 10 år äldre. Vigseln stod i Västerås domkyrka förstås. Middagen gavs på Karlslund.

Bild 15
Genom Geddeholmsarkivet går det att följa bröllopsförberedelserna rätt väl genom minutiöst bevarade räkenskaper. Förberedelserna började tidigt. Av fakturor och kvitton som bevarats kan man utläsa inköp av bland annat linnedukar, handdukar och lakan.Dessa skulle fållas och broderas med det nya familjenamnets initialer. En helt ny uppsättning kläder; klänningar, kappor och hattar beställdes och syddes upp.

Bild 16
Hos Agusta Lundin lär man bl.a. sy upp brudklänningen ni ser här att den kostade 25 kr.

Bild 17
Man handlade här en hel del annat. Även ett dussin nattmössor beställdes.
Agusta Lundins firma hade hovet och societeten som kunder. Oscar den II brukade ge hovdamerna en klänning från Agusta Lundin i julklapp. 1892 blev hon drottningens hovleverantör.

Bild 18
Jag (Peter) har inte lyckats hitta själva menyn men ni kan ju själva sätta ihop den utifrån följande ingredienser. Kalvbräss, Rostbiff, skinka och tunga.

Bild 19
Att dricka till bröllopsmiddagen Jerez Dorado, vitt portvin, Madeira, Pauillac superiör, Chablis, Braunberger mm.

Bild 20
Lite om Bröllpspresenterna kan fastslås…

Bild 21
Det fanns också en del andra omkostnader kring vigseln……

Bild 22
Här har jag (Peter) samlat några av huvudperioderna i Charlottes liv för att ni skall få en översikt över hennes bana. Efter vigseln bosatte man sig i Stockholm ngr år medan Claes gjorde snabb karriär inom Svea artilleriregemente(grevturegatan). Parallelt satt han i fullmäktige i riksgäldskontoret som stadsrevisor 1888-92. Blev Major vid Svea artilleriregemente -93 och slutade sin bana för att bli landshövding i Falun och samtidigt konsulterande stadsråd. När Claes blev kallad till Finansministerposten 1895 flyttade man åter till Stockholm och därefter till Västerås. En viktig händelse var olympiaden 1912. Från 1916 bodde Charlotte och Claes på Emmaus gård utanför Västerås.

Bild 23
Här ett kort från 2:a stockholmsperioden. En artikel i veckotidningen IDUN fr 1897.
som karakteriserar våra ministerfruar.

Bild 24
Charlotte födde 11 barn. Barnen fick hon mellan 22 och 42 års ålder. Det första barnet Hedvig dog efter 10 månader. Under dessa 20 år måste Charlotte varit gravid nästan hela tiden. Med tanke på vad hon uträttade i övrigt kan man ana att hon var en kraftnatur utöver det vanliga.

Från 1898 hade man möjlighet att tillbringa somrarna på Aggarön som sedan länge hörde till Geddeholm. Så här skriver Gustav om sin mors förhållande till alla barnen.

Religionen var mors stora kraftkälla och stöd, musiklivet hennes vederkvickelse, de officiella plikterna hennes allmänna arbetsuppgift, men hennes strävan för oss barn hennes allt överskuggande egentliga intresse. Hon släppte inte oss äldre, trots nytillkommande små, och hon hade stor förmåga att bibehålla vårt förtroende, även när vi blivit gymnasister och måna om vår värdighet. Tilliten delades i stor utsträckning av våra klasskamrater. Mor var exempelvis självskriven pianist i våra dansklubbar, vilka övade folkdans, som då var på modet. Vårt hem disponerade det största dansgolvet, varför de flesta danserna ägde rum hos oss. Vid val av ordförande i skolans mest effektiva idrottsförening, skytteföreningen, föll valet på mig, icke för att jag kunde anses som den mest lämplige utanför att mor med större visshet skulle hjälpa oss med basarer och annat som krävdes för tillflödet till föreningens kassa. Att resultatet blev gott förstår man av att min närmast yngre bror valdes efter mig osv. så länge tillströmmningen av Wersällare räckte.

Från 1898 bodde vi under sommarferierna på en ö i Mälaren. Motorbåts tidevarvet hade då ännu inte börjat. Alla färder till fastlandet skedde med rodd eller segling eller kanot. Telefon saknades givetvis. När någon inte kommit hem vid mörkningen, satte sig mor på bryggan med en lykta, eller också stod lyktan på bryggan och mor satt , om det blev aldrig så sent, med något arbete och vakade vid hörnfönstret mot sjön.

Bild 25
Charlotte hade en obändig energi och ett intresse för allt och alla. Gustav skriver:
Från stockholmstiden vid 1890 talets början står mor för mitt minne såsom en alltigenom lycklig människa, full av kraft, spridande livslust och glädje omkring sig. Sitt behov av kultiverat umgänge fick mor rika tillfällen att tillgodose i Stockholm, särskilt i musikkretsar. Hon räknade frändskap med Gunnar Wennerberg, som emellanåt inbjöd far o mor till sitt Stockhomshem. Charlotte var ju släkt med Wennerbergs genom att hans dotter Elin gifte sig med Charlottes bror Carl-Axel L. Det var under den period av Wennerberg musikalstring, då han tonsatte Davids psalmer och en del religiösa verk.

Bild 26
I Falun hade mor en helt annan ställning i umgängeslivet. En landshövding skulle ju representera. Med hela sin ungdomliga energi grep sig mor an med försöket att bringa umgängeslivet i länet till en etisk nivå, som motsvarade hennes ideal. Hon sökte dämpa det överflöd av mat och dryck, som då var vanligt vid fester. Hon bildade musiksällskap och högläsningsklubbar. En av hennes stimulanser var Selma Lagerlöf, som då bodde i Falun och deltog i dessa intressen under nära vänskap med mor. Vid de middagar och fester, som gåvos i vårt Faluhem, förekom alltid musikunderhållning, varvid mor ackompagnerade vid pianot. Solo uppträdde hon aldrig. Gäster med talanger lockades framträda, vare sig det gällde sång, instrumentalmusik eller deklamation. Det hände väl att någon gäst vid samkvämen prövade på att ägna sig åt skavaller, men ett sådant försök upprepades aldrig i mors närvaro.
Hennes kontakter med Selma Lagerlöf som för övrigt var årsbarn med Charlotte kan man bl.a. följa i en brevväxling som varade i många år. Några av dessa brev har vi kommit över på Kungliga Biblioteket och jag tänkte läsa upp ett av breven daterat från Västerås 30 dec 1901. (Läs brevet [transkriberat] här)

Bild 27
Här ser vi en bild på Charlotte på Aggarön omgiven av släktingar och vänner c:a 1910.

Bild 28
Olympiska spelen 1912 var de femte olympiska sommarspelen. Spelen kom att kallas för solskensolympiaden tack vare det osedvanligt soliga och varma vädret. Till Stockholm kom 27 nationer och över 2500 deltagare vilket kan jämföras med 16 år tidigare i de första spelen i Athen som samlade 260 deltagare från 14 nationer 1896. Vad beträffar olympiska medaljer sken solen ovanligt kraftigt på Sverige som vann medaljligan med 64 medaljer.

Wersällarna utmärkte sig med guld i truppgymnastik genom Claes och en tionde plats i modern femkamp genom Gustav. Adolf var nominerad till ridning men hade krossat benet i en bobsleigh krasch i Åre och deltog som funktionär. Johan, Lars och Otto marscherade i scouttåget.

Ture deltog i extraspelen i Athén 1906 och tog då brons i dragkamp.

Bild 29
Den 17 september 1912 kommer nyheten att Charlotte Wersäll .fått den internationella olympiska kommitténs minnesmedalj i guld för att sex av hennes söner deltagit i Olympiska spelen. Bakgrunder till detta tecknas av sonen Gustav på följande sätt:

     Vid en fest hos ASEA-chefen, direktör J.S. Edström, Sveriges olympiaordförande vid de olympiska spelen 1912, fördes mor till bords av fransmannen baron de Coubertin, internationella kommitténs skapare och preses. Coubertin uppfylldes av beundran för denna ståtliga representant för den nordiska kvinnan, som på flytande franska med entusiasm diskuterade spelen och omtalade att hon sett flera av sina söner samtidigt på stadions arena. Med fransk livlighet beslöt Coubertin att såsom en särskild hyllning för den Svenska kvinnan utverka den olympiska guldmedaljen å mor. För formens skull angavs, att medaljen utdelades efter gammalgrekiskt mönster till den mor, vars söner visat sig särskilt framstående vid spelen. Motiveringen stämde ytterst svagt med verkligheten, men om den olympiska guldmedaljen över huvud taget skulle utdelas under sådana former, kunde den knappast givits till någon mera värdig.

Bild 30
Efter olympiaden kunde det gamla paret se tillbaka på ett händelserikt och synnerligen produktivt liv. För Charlottes del kan man sammanfatta hennes liv med den rubricering Gustav använde i sin uppsats om sin mor; ”Rika gåvor väl förvaltade”.
1914 hade Claes haft en mindre hjärnblödning men kunde trots det sköta sitt jobb. Han sade upp sin tjänst 1916 och man flyttade ut till Emmaus gård ett par km öster om Västerås. Claes avled i en ny hjärnblödning 1919 på Haga. Charlotte bodde kvar på Emmaus till 1921. Vid 66 års ålder ådrog hon sig en svår och långvarig febersjukdom under en vistelse i Malmö och avled där den 18 april 1924 med alla barnen samlade kring sig.

Bild 31
Jag (Peter) avslutar med ett citat från ett kondoleansbrev från släktens brevsamling som skickades till Charlotte vid Claes död som kan passa väl in här (bilden). Vi härstammar således inte bara från en intelligent och kraftfull anfader i Claes utan från en minst lika intelligent och synnerligen kraftfull spirituell och speciell anmoder Charlotte Wersäll.

Annonser

Responses

  1. […] Två brev (Arkiv) och en presentation om Charlottes liv […]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: